Digital Teoribok
Premium

Lås upp hela TeoriBook och få tillgång till alla teorikapitel.

Uppgradera

Bromsteknik

Bromsteknik och hjälpbromssystem

Bromssystemet är ett av de viktigaste säkerhetssystemen på ett tungt fordon. Som förare måste du förstå hur olika bromssystem fungerar och hur de används på rätt sätt för att köra säkert, ekonomiskt och professionellt.

Felaktig bromsteknik leder inte bara till ökad olycksrisk utan även till högre bränsleförbrukning, ökat slitage och större belastning på fordonets komponenter.

Rörelseenergi och bromssträcka

Ju högre hastighet och ju tyngre fordonet är, desto större rörelseenergi måste bromssystemet hantera.

En fullastad lastbil kan väga över tio gånger mer än en personbil. Därför blir bromssträckan betydligt längre och konsekvenserna av felbedömningar större.

  • Högre hastighet ger längre bromssträcka.
  • Högre vikt ger större rörelseenergi.
  • Halt väglag ökar stoppsträckan kraftigt.
  • Nedförsbackar ökar belastningen på bromssystemet.

Fotbromsen

Fotbromsen är fordonets ordinarie färdbroms. När du trycker på bromspedalen aktiveras bromsarna på samtliga hjul enligt fordonets bromssystem.

Moderna tunga fordon använder tryckluftsbromsar som ger hög bromskraft även vid mycket stora fordonsvikter.

Fotbromsen ska användas mjukt och kontrollerat. Kraftiga och onödiga inbromsningar ökar slitaget och försämrar komforten.

ABS – låsningsfria bromsar

ABS (Anti-lock Braking System) förhindrar att hjulen låser sig vid kraftig bromsning.

När hjulen fortsätter att rotera behåller föraren styrförmågan och kan lättare undvika hinder.

  • Ger bättre kontroll vid hård bromsning.
  • Minskar risken för hjullåsning.
  • Förbättrar stabiliteten.
  • Förkortar inte alltid bromssträckan på alla underlag.
ABS innebär inte att du kan köra fortare på halt väglag. Säkerhetsavståndet måste fortfarande anpassas efter förhållandena.

EBS – elektroniskt bromssystem

Många moderna lastbilar och bussar använder EBS (Electronic Braking System).

EBS styr bromskraften elektroniskt och reagerar snabbare än äldre system. Detta ger bättre stabilitet, jämnare bromsning och kortare reaktionstid i bromssystemet.

Motorbroms

Motorbromsen använder motorns motstånd för att minska hastigheten utan att färdbromsarna belastas.

Den används framför allt:

  • I nedförsbackar.
  • Vid planerad hastighetsminskning.
  • För att minska slitaget på färdbromsarna.
  • Vid ekonomisk körning.

Avgasbroms

Många tunga fordon är utrustade med avgasbroms. Systemet skapar ett mottryck i avgassystemet som hjälper till att bromsa fordonet.

Avgasbromsen är särskilt effektiv vid långa nedförsbackar och används ofta tillsammans med motorbromsen.

Retarder

Retarder är ett hjälpbromssystem som är vanligt på moderna lastbilar och bussar.

Retardern kan ge kraftig bromsverkan utan att färdbromsarna används.

  • Minskar slitaget på bromsarna.
  • Ger bättre kontroll i långa nedförsbackar.
  • Minskar risken för överhettning.
  • Förbättrar körkomforten.

Bromsning i nedförsbacke

Vid långa nedförsbackar ska hjälpbromssystem användas som första alternativ.

Grundregeln är att välja rätt växel innan backen börjar och låta motorbroms och retarder hålla hastigheten under kontroll.

  • Välj rätt växel i god tid.
  • Använd motorbroms.
  • Använd retarder om fordonet har sådan.
  • Undvik att ligga på fotbromsen under längre tid.
Kontinuerlig bromsning i långa nedförsbackar kan leda till överhettade bromsar och försämrad bromsverkan.

Fading och överhettning

När bromsarna blir för varma minskar deras effektivitet. Detta kallas bromsfading.

Fading uppstår oftast vid:

  • Långa nedförsbackar.
  • Upprepade kraftiga bromsningar.
  • Felaktig användning av färdbromsen.

Konsekvensen kan bli kraftigt försämrad bromsförmåga eller i värsta fall nästan utebliven bromsverkan.

Tryckluftssystem och tryckfall

Tunga fordon använder tryckluft för att aktivera bromsarna.

Om lufttrycket blir för lågt kan bromssystemets funktion påverkas.

Föraren måste därför alltid vara uppmärksam på varningslampor och tryckmätare.

Bromsning på halt väglag

På snö, is eller våta vägar måste bromsning ske mjukt och planerat.

  • Öka avståndet till framförvarande.
  • Bromsa tidigare.
  • Undvik plötsliga manövrar.
  • Använd hjälpbromsar med omdöme.

Ekonomisk bromsteknik

Den bästa bromsningen är ofta den som aldrig behöver göras.

Genom att läsa trafiken långt fram kan du minska antalet inbromsningar och därmed spara både bränsle och bromskomponenter.

  • Planera körningen.
  • Släpp gasen i god tid.
  • Utnyttja motorbromsen.
  • Undvik onödiga accelerationer.

Sammanfattning

Professionell bromsteknik handlar om att använda rätt bromssystem vid rätt tillfälle. Motorbroms, avgasbroms och retarder ska användas så mycket som möjligt medan färdbromsen används kontrollerat och vid behov. På så sätt ökar säkerheten samtidigt som slitaget och bränsleförbrukningen minskar.